Add 28-36

books/1618504/chapters/000.adoc

@@ -49,3 +49,21 @@ include::025.adoc[]
 include::026.adoc[]
 
 include::027.adoc[]
+
+include::028.adoc[]
+
+include::029.adoc[]
+
+include::030.adoc[]
+
+include::031.adoc[]
+
+include::032.adoc[]
+
+include::033.adoc[]
+
+include::034.adoc[]
+
+include::035.adoc[]
+
+include::036.adoc[]

books/1618504/chapters/028.adoc

@@ -0,0 +1,37 @@
+== Å morotsfältet.
+
+
+(((morot)))
+(((Daucus, Daucus carota)))
+— Nu hoppa vi över det där stängslet och titta på
+morötterna. Vi marschera genom fältet. Det är finaste
+trädgårds-morötter allihop, Sanct Valerie — det blir många soppor av det
+här. Sven Johan, skall du inte också i år köpa några vagnslaster
+för Norrland? Sedan gå de i Östersund och Lakaträsk för 5 öre
+bunten. Skulle du inte vilja, så få korna äta upp dem. Blasten
+få de i alla händelser, den innehåller mer äggvita än roten, och
+räcker åt dem en månad från första oktober till första november.
+
+Respekten för vår vägvisare stiger för varje steg. Han har
+drivit sina arbeten och odlingar till en fullkomlighet, som utvecklar
+skönhet hos allt vad man ser. Så är det med dessa oräkneliga
+bataljoner av morötter, vilkas gröna stjälkar 7aja som hjälmbuskar
+i snörräta, ogräsfria led. Han har rotfrukter på sex tunnland av
+sjutton. Med sin massa och sina kolossala former imponerar också
+fältet av kålhuvuden. Han har över 2,100 av den sorten.
+
+Till sist beskåda vi bönplanteringen och försumma därvid
+icke att undersöka bönornas rötter, där bakterieknölarna sitta så
+stora som rågkorn.
+
+— Nu ha vi gått stora ringen, säger herr Peterson. Efter
+middagen gå vi lilla ringen, och den är icke mera ansträngande
+fin att farmors fars syster kan följa med och se hur de unga ha
+det.
+
+Å föreläsningssalen var middagen dukad. Skulle något
+anmärkas emot den, så skulle det vara, att den kanske var något
+för överdådigt tilltagen med sina många rätter. Men något
+dåsande efter middagen kom ej i fråga. Så snart vi slutat måltiden
+skyndade vi ut igen och övergingo nu till »lilla ringen». Den
+böljade med en föreläsning vid hönshuset.

books/1618504/chapters/029.adoc

@@ -0,0 +1,56 @@
+== Vid hönsgården.
+
+— Vårt land inför ägg för mellan 4 och 5 miljoner kronor,
+sade herr Peterson. Vi borde dock mycket lätt kunna själva fylla
+detta behov. Det första villkoret för hönsskötsel är att hönsen
+få en egen bostad. Den gamla lanthönan är försvagad genom
+inavel, klen och spenslig, lämnar allt för få ägg och för små ägg.
+Skaffa några bra ruvägg, renrasigheten spelar mindre roll. En
+god korsning är lika bra. Vi lägga aldrig en höna i taget, utan
+5, 8 eller 10 på en gång. Under varje höna lägga vi 11 eller
+13 ägg, och blir det icke udda, så går det lika bra. En
+grästorva skall hon ha under sig, upp- eller nedvänd spelar mindre
+roll, huvudsaken är att det blir fuktighet. När hönan värper
+ute lägger hon alltid sina ägg på en grästorva. Och då hon
+intagit sin plats på äggen lägga vi gärna locket på lådan.
+Sedan ha vi ingenting mera att göra den dagen. Dagen därpå
+släppa vi ut hönan, men endast för en timme i taget. Går hon
+icke in igen, så driva vi in henne. Lika högt jag värderar den
+konstgjorda modern, lika litet uppskattar jag
+äggkläcknings-maskinerna. Har man höns av korsningsproduktion kan man
+mycket väl få ruvare. Vi kläcka ett par hundra kycklingar om
+året, och det går utmärkt med blott höns och kalkoner som
+ruvare.
+
+— När äggen legat i åtta dar, så tar man upp dem och
+klarar dem. För ändamålet finnes en lampa med tub. Tuben
+kan man göra själv av ett stycke papper från spetsen av en
+sockertopp. Är ägget befruktat finnes i detsamma en liten mörk
+fläck, är det icke befruktat, så är det klart. De klara äggen
+kunna användas till mat, ty de ha icke hunnit skämmas än. Ha vi nu lagt tio hönor, så klara vi kanske bort så många ägg, att
+vi kunna köra upp ett par att börja värpa igen.
+
+— Kycklingarna behöva ingen mat första dygnet. De ha
+matsäck med sig. Ge vi dem mat kunna vi förstöra dem — de få
+diarré och dö. De äro ej vana vid att mottaga föda än.
+
+— Tjugufyra timmar efter kläckningen placera vi kycklingarna
+i en konstgjord moder. Här är en sådan. Den är bättre än hönan,
+ty när hon gör sina vida strövtåg ute på markerna kan hon lätt
+förlora flera kycklingar. Värme fås från den underliggande
+lampan, som brinner natt och dag. Här kunna vi ha 100 kycklingar.
+Runt omkring sätta vi stängselnät, och så släppa vi ut kycklingarna
+varje dag. Så snart de betat av den gröna fläcken kring modern
+flytta vi denna till en annan grön fläck.
+
+— Som första mål få kycklingarna vetebrödssmulor, doppade
+i råa äggulor, och därmed fortsättes varannan timme andra och
+tredje dagen. Därtill kommer havregryn, skummjölk, absolut frisk,
+icke blåsur — då få de ont i magen. Efter ungefär tvenne veckor
+ha de utvecklat sig så mycket att de kunna undvara den
+konstgjorda modern, och då flytta vi dem till små kullhus. Så snart
+man kan se skillnaden på hönor och tuppar sälja vi bort tupparna,
+även om de betalas med endast 50 öre stycket. Håller man dem
+längre äta de upp sig. Får man dem färdiga före midsommar
+betinga de vanligen ganska höga pris. De äro säljbara då de icke
+äro mycket större än sparvar.

books/1618504/chapters/030.adoc

@@ -0,0 +1,25 @@
+== Torparmors konstgjorda moder.
+
+— Priset på denna konstgjorda moder är 33 kr. Ni tycker
+kanske att det är för dyrt. Då vill jag visa er torparmors
+konstgjorda moder, som är så billig att envar kan bestå sig med den.
+
+— Vi taga först en vanlig packlåda. Är jag en torparmor,
+så kan jag få en sådan låda på köpet, när jag handlar för 10 öre
+socker i boden. I denna låda ställer jag en mjölktransportflaska
+och packar hö omkring. Dagen efter kycklingarnas kläckning
+sätter jag på spiseln en gryta med vatten och slår flaskan full
+av varmt vatten på kvällen. Nätterna äro ju litet kallare. Över
+den första lådan sätter jag en annan, som jag spikar ihop själf.
+Över transportflaskan göres ett hål, och över hålet sättes en hatt,
+som man klär med tyg. Slutligen läggas fönster ovanpå den
+översta lådan, med någon lutning så att vattnet kan avrinna.
+
+Här plockar man in 50 kycklingar ocb här få de så varmt och
+gott och tänka att det är mor. Man får dock se till att det blir
+luftväxling. Mer än 35 grader får det icke gärna vara. Köp
+därför en termometer. De små måste ut, därför göra vi en lucka
+på sidan, och till den luckan leda vi en brygga, och så få de gå
+ut varenda dag. På kvällarna mota vi upp dem igen. Vi
+behöva icke värma upp vattnet mer än varje kväll. Om vi ställa
+dit det vid 8-tiden på kvällen, så håller det sig över natten.

books/1618504/chapters/031.adoc

@@ -0,0 +1,44 @@
+== Hönsstammen.
+
+— Den hönsstam, som finnes här, är en korsningsprodukt.
+Yi började för många år sedan med vit leghorn, men tyckte att
+den var för klen. Därför skaffade vi oss en wyandottetupp för
+överkorsning. Sedan ha vi vartannat år haft wyandottetupp och
+vartannat år leghorn. Och resultatet har blivit mycket gott. Yi
+få upp till 220 ägg, ja i ett fall 258 per år och höna,
+medeltalet är lägre.
+
+— När vi nu veta att hönsen under tredje året icke lämna
+mer än hälften så många ägg mot ett av föregående år, så märka
+vi åldersklasserna, så att vi kunna göra oss av med dem, då de
+bliva två och ett halvt år. De som äro födda första året få en
+ring om högra benet, de som äro födda andra året få en ring
+om det vänstra, och det tredje årets höns få ingen ring alls.
+
+— Men det är icke nog härmed. Det gäller ock att välja
+ut de bästa hönsen för avel. Till följd av nedärvningslagen kan
+en böna, som lämnat 220 ägg, fortbringa denna förmåga till
+kommande generation. Därför fäster man vid varje höna ett
+nummer och kontrollerar de enskildes värpning.
+
+— Nu komma vi till en mycket ömtålig punkt.
+Hönsskötseln har blivit så fin, att prinsessor och grevinnor sysselsätta
+sig med den, och dessa fina människor ha uppfunnit något, som
+kallas kontrollreden. Men dessa äro så opraktiska, att de äro
+alldeles odugliga. De taga genom eftersyn vaije timme allt för
+mycken tid från småbrukaremors nödvändigare arbeten. Yi få i
+stället på det gamla vanliga sättet känna om hönsen ha ägg och
+följande eftermiddag kontrollräkna äggen vid insamlingen. Och
+det är nödvändigt att göra det. Vi böra icke taga avelsägg av
+andra än dem som lämnat minst 180 ägg.
+
+Efter detta gå vi in i hönshuset. Herr Peterson fortsätter.
+
+Morgonfodringen får icke vara
+så blöt, att hönsen måste stå och putsa näbben oupphörligt. På
+kvällen få de en handfull ren säd. Mellan fodertiderna kunna vi ock
+kasta in en handfull säd, så att de få rörelse. Träkol äro
+ypperliga att ställa in för hönsen att hacka i. Kolen upptaga en del
+syror i hönsens matsmältningsorgan, varigenom dessa fungera bättre.
+Torkade nässlor äro bra att skära i hackelse till hönsfoder. Jag
+bereder dem på kvällen genom att slå hett vatten på dem.

books/1618504/chapters/032.adoc

@@ -0,0 +1,26 @@
+== Redskap.
+
+Vi börja nu med redskapen.
+
+— Här ser ni en potatisspjällåda. Jag går ut på morgonen och
+ser efter hur lång tid det tar att plocka en sådan låda full och
+därefter betalar jag. Spjällådorna användas även till förvaring av potatisen.
+
+— Här är en cambridgevält. Numera kan icke ett tidsenligt
+jordbruk bedrivas på klappersstensjord utan en sådan vält. Genom
+arbete med densamma hindras uttorkningen av jorden. Den
+kostar 95 kr., men det är väl använda pengar.
+
+— Här är Rudolf Sachs radsåningsmaskin. Låt oss prova
+den här å backen. Den är den minsta av alla och lämpar sig
+för den stenbundna jorden här. Billarna äro ställbara. Såbredden
+är en meter. Den är litet dyr, 130 kr., och fås från Andrew
+Hollingworth, Örebro.
+
+— Här är en ogräsharv från Köpenhamn, som kostar med
+frakt och tull 83 kr. På klapperstensjordar får man gå efter
+med cambridgevälten.
+
+— Här ha vi hästhackan från Planet Junior för rensning
+av rotfrukter. Ställbar på bredden, ställbar på djupet. Dessutom
+en hel mängd handhackor av olika typer.

books/1618504/chapters/033.adoc

@@ -0,0 +1,66 @@
+== I köket och mejeriet.
+
+Klockan ringer.
+
+— Mor har lovat att vi få gå genom köket.
+
+Där var nu allt i fullständig ordning, ehuru blott en halv
+timma förflutit efter den stora måltiden.
+
+— Här är köksspisen, och där är plats för ved. Här är en
+varmugn, där maten hålles varm, om icke alla kunna komma in
+på ea gång, vilket är svårt, då här är 13 till 15 arbetande
+personer varje dig. Här är vårt lilla hushållsmejeri och där är
+smörkärnan. Mor håller på den gamla sortens kärna. Men taket sitter en fjädrande stång, som drar upp stöten. Yi kärna
+12 till 15 kilo smör i taget. Här är smörältningsbordet och
+smörvågen. Här är isgraven, där vi sätta mjölken till avkylning.
+Här är mjölkvågen, där vi först väga mjölken, så att vi se att
+vikten stämmer med vikten från ladugården. Kontroll på kontroll!
+Här sker bokföringen. Här är ett rum för mottagning av smör
+från våra leverantörer här i orten.
+
+— Mjölken slås genast
+på separatorn. Den bör då
+icke vara avkyld till mer än
+80 grader. Är temperaturen
+lägre uppvärmes mjölken med
+varmt vatten. Så fort
+separeringen skett sättes grädden i
+isvatten. Om vi samla grädde
+från 3 eller 4 dagar, så få vi
+icke utan föregående
+avkylning blanda den yngre med
+den äldre. Skummjölken
+avkyles, men den som kalvarna
+skola ha får behålla den för
+dem behagliga ljumma smaken.
+
+— Sedan göra vi smör.
+Syrning är en svår sak, och
+
+lättare är att tillverka sött smör. I 6 till 12 timmar får smöret
+ligga för avkylning. Sedan sker den andra bearbetningen. På en
+diskbänk med marmorskiva uppväges ett kilo, varpå det formas i
+den där formen. Men dessförinnan doppa vi formen först i varmt
+och sedan i kallt vatten, för att smöret skall släppa.
+
+— Här i trakten är mellan 80 och 40, som göra på samma
+sätt och som komma hit varje torsdagseftermiddag med sitt smör,
+och så får var och en ett nummer, som slås på med en stämpel.
+Jog har för stämplingen låtit fotografera min vackraste ko. Hon
+heter Nuna och mjölkar 4,997,6 liter. Vern vill ha ett fotografi
+av Nuna? Upp med edra anteckningsböcker, så slå vi dit henne!
+
+— Ett eget rum bör man ha för mejerihanteringen, om man
+skall få prima vara. Förvarar man till exempel sill eller
+pepparrot i samma rum, så blir det bismak.
+
+Nu äro vi ute på gården igen. Där hänger ett litet skåp
+med dörr av fin järntrådsnät.
+
+— Även om vi äro småbrukare, så vilja vi äta litet kött
+ibland. I is blir köttet lätt segt. Hänges det ut i fria luften, så
+blir det mera mört vid användningen. Vi hänga in det i det där
+skåpet, innan en enda fluga kommit i beröring med det, och då
+håller det sig i åtta dagar i värsta sommarvärmen. Det kan
+köpas från järnhandlaren Sandvall i Jönköping.

books/1618504/chapters/034.adoc

@@ -0,0 +1,11 @@
+== Tvättvattnets tillvaratagande.
+
+— När vi arbeta bra, så kryper litet flott fram, och det
+böra vi icke låta gå förlorat. Tvättvattnet samla vi i det här
+kärlet, och sedan slås det på hushållskomposten därborta. Där
+samla vi ock en del ogräs från trädgården, lägga varvtals med
+kalk, skyffla om den ett par gånger om året och efter ett eller
+två års förlopp är komposten mogen och av stort värde såsom
+gödsel. På en mindre lantgård bör man på detta sätt kunna få
+ett gödselvärde av 20 eller 30 kr. om året, oaktat allt för svinen
+ätbart naturligtvis får gå till svinhuset.

books/1618504/chapters/035.adoc

@@ -0,0 +1,15 @@
+== Kajutan.
+
+— Ni ser nybyggnaden, som pågår. Ni undrar varför Carl
+Peterson bygger en kajuta bredvid stugan. Jo, här på gården är
+ett dussin arbetare, och de behöva förströelse. Det här skall bli
+en läse- och skrivstuga för dem på lediga stunder. Här blir ett
+bibliotek, och här få de läsa tidningarna. Här få de också skriva
+till sin fästmö, om de ha någon. Den andra tillbyggnaden
+upptager rum för elever och på nedra botten mottagningsrum för
+smörleverantörerna. Alla ha icke is, smöret kommer varmt. Här
+inrättas en isbassäng för avkylning, vilket är nödvändigt, om
+smöret skall gå i marknaden.
+
+— Tre minuters paus! Jag skall bara avlöna
+fiskenföreningens arbetare. Vi samlas härnäst i bigården.

books/1618504/chapters/036.adoc

@@ -0,0 +1,53 @@
+== I bigården.
+
+— I och med uppfinnandet av det rörliga bygget kom
+biskötseln i ett nytt läge, ty därmed blevo vi herrar över bina.
+Vi dela gärna bi »Oingen i två avdelningar, ett yngelrum och ett
+skatterum, i vilket senare vi anbringa översatslådor. Här är
+cementpressen, med vilken vi pressa kakbottnar. Vi ha gjort den själva. Här är slungaren. Låt oss ta ut en ram. Eld på
+rökaren således! Det är en smal sak att hålla bina i schack.
+Celllocken taga vi bort på det här sättet med avtäckningsgaffeln.
+Och sedan in med ramen i slungaren! Den honung vi nu slunga
+skola vi äta upp till kvällsmat. Det är ju rask expedition. Sedan
+sätta vi in ramen igen för att låta den fyllas på nytt.
+
+— Bina övervintra bättre utan honung än med honung,
+därför att det händer att honungen försockras, blir som sockergryn,
+så att de ha svårt att njuta av den utan vatten. Och då
+honungen kan säljas för 1,25 upp till 1,80, beroende på kvalitet, och
+sockret fås för 60 öre, så är det förmånligt att slunga ut all
+honung på hösten och fodra med sockerlösning, så att bina få
+vinterförråd. Det kan vara gjort på tre eller fyra nätter.
+
+— Då honungen blivit litet grumlig röra vi kraftigt om
+den och då försockras den icke. Sedan tömma vi den på burkar,
+som överbindas med pergamentpapper. Hvarje burk får väga till
+ett halvt kilo. En sådan burk ställa vi fram på matbordet som
+en ansjovisburk, och när vi sälja honungen, så sända vi omkring
+dessa burkar. Burken kostar 10 öre. Få vi den tillbaka, så
+avräkna vi således 10 öre.
+
+— Här ser ni en första klassens bikupa från Håkansson,
+adress: Hagesskruv, Sävsjöström.
+
+— I översatslådorna är förmånligt att ha drönareceller, de
+äro lättare att slunga ut.
+
+— Botten i kupan är vridbar. Den är så inrättad, att när
+den för vintern vändes blir utrymmet större. Det är nämligen
+flera samhällen, som dö av kvävning än av brist på mat. Kupan
+kostar 15 kr. utan bin. Det är ett högt pris, men den är
+förträfflig i sitt slag.
+
+— Här en foderapparat. Hàr slår man sockerlösningen.
+Bina spatsera upp på matförrådet och dra in ett halvt kilo till
+och med ett helt kilo på en natt. 37 grader varm skall
+lösningen vara.
+
+— Svagare svärmar och höstbin sammanslås med andra
+samhällen. Men därvid kan det hända, att bina bita ihjäl varandra,
+då de icke känna igen varann på lukten. För att hindra detta
+blåsa vi på dem en sockerlösning med inblandning av några
+droppar pepparmyntolja. Det göres så här med den här apparaten
+och företages 20 minuter före föreningen. Bina komma då att
+lukta likadant och gå bra ihop.